KMH FOLK PÅ TURNÈ- RICHARD OM TIMING

Okej KMH Folk-bloggen… Nu har jag suttit och försökt skriva ett lagom seriöst och halvsmart inlägg om timing och hur jag tycker det genomsyrar den här resan men också hur våra liv kan påverkas av timingen runt omkring oss. Du ska få läsa min inledning:

 ”Okej. Jag antar att man börjar med någon typ av ”Hej KMH Folk-blogggen jag heter Rickard och spelar Riq osv osv”. Sen tänker jag att man fortsätter med vad man vill förmedla till dig, Du som läser (Hej Mamma!) osv osv. Klockan är just nu 00:32 lördagen den 28 april 2012 och jag sitter inne i mitt alldeles egna lilla rum i hotellrummet som jag delar med mina medbloggare Elias och Johannes. Elias ligger och tittar på snooker och Johannes sitter nere i The Dining Room och leker datapatamaskin… kanske bloggar han vad vet jag. Grejen är bara att vi skulle ha bloggat fredagen den 27 april 2012! Vilket då aijtomatiskt leder in på vad det faktiskt är jag vill blogga om:

Timing

Hela den här resan kretsar väldigt mycket runt timing och tid. Det är tåg, bussar och båtar som ska passas, frukost, workshops, samling (vart?), soundcheck, incheck, utcheck, på-eller-av check och självklart all musik som repas och framföras.”

Klockan är nu 11.06 på lördag och jag har hittills missat frukosten (07.30-09.00) och missat att dagens sångworkshop var mellan 10-12 och inte 12-14 som jag trodde. Dålig timing? Istället har jag badat badkar och försökt skriva den där texten jag nämnde i början eftersom jag inte orkade skriva färdigt inlägget innan jag gick och la mig. Men nu är en ny tid med nya förutsättningar och jag har tappat tråden från gårdagen och det känns helt ointressant att försöka lappa ihop den med något hittepå. Bra timing?

Jag vill bara avsluta med som det som jag tror är min poäng… Det spelar kanske ingen roll vilken ton du spelar om du spelar den på rätt ställe? När man säger något är kanske viktigare än vad man säger? När jag skriver det är kanske intressantare än vad jag skriver? Och nu skulle jag vilja få till en sista mening som är tänkvärd på riktigt… alltså verkligen på riktigt!... Men jag tror inte det blir någon sån. Och precis nu ropade Johannes (som inte bloggat än!) och frågade om vi ska gå och äta. Bra timing!

//Richard