30 oktober 2011

KONGERO RAPPORTERAR FRÅN DEN STORA FOLK OCH VÄRLDSMUSIKMÄSSAN WOMEX I KÖPENHAMN! PT 2

Oj oj oj! Tiden flyger och varje minut är full av intryck, aktivitet och möten. Jobba på mässan 11-18, bussar till Global med showcase och mat, hem för piff och fix och sedan vidare till Köpenhamns oanat stora konserthus och konserter, mingel och fest till långt in på natten...

Vi har blivit varma i kläderna och det går bra för oss. Med några fångande fraser och ett genuint leende är det lätt att väcka intresse, nåt som vi upptäckt att nyaste medlemmen Anna är en riktig fena på :)

Eftersom vi är många här från LYY och Kongero hjälps vi åt och det är lätt att hålla svenska montern bemannad medan andra jobbar "på golvet". Vi tyckte att vi hade gott om PR-material med oss... Men mycket var tydligen inte tillräckligt och allt har gått åt som smör i skolsken. Nu ger vi bort "riktiga" skivor till höger och vänster. Kostar lite mer, men i slutänden är det nog värt det.

Igår ordnade de nordiska montrarna en picknick på det gemensamma grönområdet. Lite öl, nubbe och tilltugg samt små akustiska showcases från de nordiska artisterna. Det var gött att få musicera mitt i allt snack, göra det vi faktiskt är bäst på och det hela mässan kretsar kring.

Tyvärr är det många fler säljare än köpare på WOMEX. Ett förhållande som, enligt gamla WOMEX-rävar verkar vara ännu mindre lyckosamt i år än tidigare (ur vår synvinkel). Kanske är det effekten av den globala finanskrisen som gör att alla vill sälja men ingen vill köpa... Vi har i alla fall träffat en massa trevliga arrangörer och bokare. Förhoppningsvis finns det en hel del guldkorn att jobba vidare på :)

Musikaliskt är utbudet mycket varierat, här finns allt mellan himmel och jord. Höjdpunkterna i mina ögon är
1) den enkla, sympatiska, och rent magiska maliblues Boubacar Traoré bjöd på i torsdags. Sång/gitarr, slagverk och munspel flöt i varandra och blev till en oemotstånlig varm liten pärla att bära hem i hjärtat.
2) de fantastiskt svängiga och trivsamma fransk-kanadensiska sångarna i Les Charbonniers de l'Enfer.
Inspirerande mouth music at it's best!

Nu är det dags att lägga in nästa växel. In i vimlet!

//Lotta Andersson, Kongero



DANSGRUPPEN STHLM MOVES I TVÅ VERSIONER


29 oktober 2011

KONGERO RAPPORTERAR FRÅN DEN STORA FOLK OCH VÄRLDSMUSIKMÄSSAN WOMEX I KÖPENHAMN!

Kongero kommer de närmsta dagarna ge Folkbloggen rapporter från den stora folk och världsmusikmässan Womex och idag får vi den första tiden återberättat.

På onsdagen anlände vi Köpenhamn, checkade in på WOMEX och efter några spännande eskapader i stadens underjordiska tunnlar installerade vi oss hos en vän som bor nära mässorådet. Det är kul att vara här, många spännande människor och oändliga möjligheter...

Det är god stämning i den svenska montern och alla artister hjälps åt att marknadsföra varandra och ge tips och råd. Tanken med mässan är dock att knyta NYA kontakter. Trixet är att lista ut vem som är vem och vilka kontakter som kan vara extra värdefulla för framtida samarbeten.

En hel del av vårt PR-material är nu i andras händer och alla visitkort vi fått är inklistrade i ett block. För att hålla koll på alla kontakter har vi bredvid vart och ett skrivit en liten text: "fin liten man från Paris, glasögon, bokare", "mörkt långt hår, Sibiu, festival", "intensiv fransk
kvinna, kort hår, bokare", "österrikisk jornalist", allt för att inte glömma.



Det är också en utmaning att hålla andan uppe. Att vara proffsigt smashing och intressant ur allas perspektiv många timmar i sträck tar på krafterna. Så nu har vi åkt hem för att göra en omstart inför kvällens konserter och fest på Konserthuset.

Vi återkommer...

// Kongero

FÖR ER KÄNNEDOM:

26 oktober 2011

CITATMASKINEN KALLE ALMLÖF

"Man spelar alldeles för jävla mycket samtidigt, och så säger man att det är samspel. Skitsnack."

"Om man inte har begreppet Rätt, kan det bara bli fel."

"Jag heter inte K-A-L-L-E. Det kvittar hur fort jag säger dets å blir det aldrig Kalle." -Kalle Almlöf om hur viktigt frasering är.

"Ibland hjälper det att tänka att de är döva, blinda och dumma i huvudet!" - Kalle om att leda en grupp

"Stradivarius, han gjorde en två tusen fioler, och av dem finns det säkert tre tusen kvar."

"Spela inte känslor! Spela fiol!"


Här har vi ett litet men väldigt fint reportage om Kalle:


Kalle Almlöf alltså <3

25 oktober 2011

JÄMTGUBBEN

Hoven Droven har i dagarna släppt nytt- men Folkbloggen diggar ändå det här lite mer:

RESiDANS I HUDIK- ANNA ÖBERG BERÄTTAR


Om att kasta sig ut, om längtan efter att bli vald och rädslan att hamna utanför...och drömmen om att vara Lady Gaga...

I morse vaknade jag åter hemma i Stockholm efter två fantastiska och intensiva repveckor med RESiDANS i min gamla hemstad Hudiksvall. Jag drabbades av fullständig nostalgi och påpekade påstridigt alla stadens goda sidor så fort jag fick chansen. Så här i efterhand inser jag att min ivriga pr-kampanj inte satte några djupare spår utan att det istället var upptäckten av Kaffebaren och deras enormt goda kaffe som höjde stadens attraktionskraft i ensemblens ögon. Det har varit två veckor fyllda av uppsluppet skratt och stort allvar. Vi har dansat danceoke, utforskat skam och lust, sjungit ”huvud-axlar-piiiiip-knä och tå” låtit våra händer vara våta filtar, älskat varandra till döds och ilsket proklamerat varför det är viktigt att barn leker.
Carl-Olof är fantastiskt bra på att skapa ett arbetsklimat som gör att vi vågar slänga oss ut och flyga fritt. Det händer att vi faller, men det känns tryggt och är vansinnigt roligt! Även om jag har jobbat tillsammans med de allra flesta i ensemblen tidigare så gör ingången till arbetet att jag får syn på både mig själv och de andra på ett nytt sätt. Arbetssättet påverkar även synen på min egen dans...det är svårt men också väldigt stimulerande.

I tisdags kom Sätergläntan för att göra en provning av våra kommande kostymer - vi kommer att bli en färgsprakande skara, och jag ÄR Lady Gaga! På kvällen höll vi en workshop för kulturskolans danselever där vi lät dem ta del av det arbete och de metoder vi själva använder oss av. Det var spännande att se deras respons på det vi gjorde eftersom de utgör den åldersgrupp som vi kommer att möta under turnén.
Ett stort tack till Eva och Gunilla på 316 kvadrat för att ni har tagit så gott hand om oss, vi har verkligen känt oss som hemma.
Om en vecka reser vi till Falun för att repa vidare. Rena blickar och rena händer – glädjen högt i himmelsky!
//Anna Öberg

24 oktober 2011

EXTRA EXTRA: CLOCKWISE ÄR ÅRETS UNGA FOLKMUSIKBAND!

Det tävlas ideligen i musik. Jobbigt tycker vissa, spexigt och trevlig tycker andra. Folkbloggen gillar det. Uppenbarligen verkar det mest bli trevliga möten och inte värst mycket prestige.
I helgen var det Gävles tur att bjuda på tävling och det gjordes i form av "Årets unga folkmusikband" Sex band tävlade om en prissumma på 10 papp, en miniturné och promotionmaterial. Vilka som vann?
Jo, Stockholmsbandet Clockwise charmade juryn mest och bäst och fick motiveringen
”En lekfull syntes av traditionella uttryck och samtid. Imponerande musikalisk skicklighet och kreativitet, gör Clockwise till en stor musikupplevelse – ’rakt på sak och klockrent’ "

På andra plats kom svensk-brittiska gruppen Belfry Bal och på tredje plats falubaserade bandet Sighing Owls. Mer intrikat information om tävlingen kommer snarast upp på bloggen.


Clockwise, som består av Erik Rask, Arvid Rask, Misha Grind och Anna Möller.

22 oktober 2011

SOFIA KARLSSON OCH DET DÄR MED BARN


Häromdagen hittade jag ett septembernummer av tidningen Fokus, där Sofia Karlsson var intervjuad. Fint och bra, hurra. Det som dock slog mig var hennes avslutning på intervjun- där hon nämner att hon precis fått en liten knodd och att musikeryrket inte på något vis är anpassat för det "Det är glasklart att mitt yrke inte är skapat för att ha familj. I stället väljer många frilansande kvinnor att sluta jobba när de skaffar barn. Det är alltså artonhundratal. "

Huvudet på spiken, Karlsson. Nånstans vid trettio försvinner plöstligt massa grymma och kompetenta brudar medan männen blir kvar. Mammorna ammar och männen ölar. Är det en slump att några av de mest framstående kvinnorna i musiksverige över 40 inte har kids?
1800-tal säger Sofia Karlsson. Jag säger ÅH HERREGUD VI MÅSTE GÖRA NÅGOT ÅT DETTA STRUKTURELLA PROBLEM!!
//Sara

21 oktober 2011

KONGERO GÄSTBLOGGAR INFÖR SKIVSLÄPP


Hej fina folkbloggen!

Just nu snurrar alltihop så fort, så fort. Vi i Kongero släpper vår andra skiva ”Bakvända världen” och ger releasekonset nu på lördag 22/10 på Stallet i Stockholm. Det ska bli riktigt skoj och Ni är alla varmt välkomna att dela denna kväll med oss!

Ett skivsläpp innebär att en mängd arbetsuppgifter. Mailväxlingar, korrekturläsningar, repetitioner, telefonsamtal och praktiska detljer ska hinnas med och bockas av, var och en till sin deadline. Anna, Emma, Lovisa och jag har jobbat mer och mer intensivt med detta de senaste månaderna och nu ska det mesta vara klart. Affischer, inbjudningsvykort, ljudteknik, program, kläder, pressmaterial, stageing, efterfest och så klart själva skivan! Det var på håret, men i tisdags fick vi tills sist vår tjusiga och mycket efterlängtade nya skiva levererad via Henning på Dimma Sweden.

Sedan förra skivan, ”Om Mikaelidagen” 2008, har Kongero fått två nya ansikten, gjort en omstart och är tillbaka med nya krafter och nya mål. Vi är peppade, fokuserade och har fortfarande väldigt skoj ihop. Själva källan till musicerandet är densamma som vid startem 2005: att med folkmusiken som grund nyfiket utforska röstens alla möjligheter. Som sig bör, i dessa tider, har vi sammanfattat Kongero i en slogan: Four voices. One vision. Infinite possibililies.

”Bakvända världen” spelades in i Kingside Studios under den sista riktiga sommarveckan i år och inspelning varvades med god mat, några dopp i poolen och samtal om livet och musiken. På lördag bjuder vi så klart på många sprakande nya låtar och några gamla favoriter. Riviga bitar och humoristiska skämtvisor samsas med dramatiska ballader och bedårande vackra koraler, nyskrivet och traditionellt, allt i våra egna arrangemang.


Nästa vecka drar vi till Womex i Köpenhamn och sen är planen att via Norge, Österrike och Tyskland ta över världen. The sky is the limit

Hoppas vi ses på lördag!
Kongero genom Lotta Andersson

20 oktober 2011

MATS EDÈNS YOUTUBEKANAL


Video är kul, särskilt när det inkluderar fet musik. Mats Edén har skapat sig en egen kanal på Youtube där han lägger upp allehanda olika videor med låtar, band och annat sköj. Väl värt ett besök!
(klicka på bilden för att komma till härligheten)

18 oktober 2011

KRÖNIKA SIGNERAD SVEN MIDGREN

Hej Folkbloggen!

Sven Midgren här, skåning i förskingringen. Sara bjöd in mig att skriva lite här på Folkbloggen och jag börjar med att skicka in (en lätt bearbetad) version av en ledare jag skrev i Skånes Spelmansförbunds tidning i våras.


Efter avslutat årsmöte funderar jag som vanligt på varför Spelmansförbunden (både landskapsförbunden och riksförbundet) egentligen finns. Ibland känns det som om vi utgör en relikt från en svunnen tid, en kvarlämning från en folkmusikvärld som inte längre finns. Det är så mycket som är annorlunda nu jämfört med när spelmansförbunden grundades för sisådär75 år sedan. Antalet aktiva utövare av folkmusik och folkdans idag är många gånger större och spridningen mellan olika åldersgrupper och samhällsgrupper är också betydligt större. Sett på det här sättet finns det ett stort
medlemsunderlag för spelmansförbundet. Men frågan är hur många av dessa folkmusiker som tycker spelmansförbundet är en angelägenhet värd att betala för.
Sverige är idag ett starkt folkmusikland. Det finns gott om duktiga musiker, gott om folkmusikutbildningar på flera olika nivåer och med olika inriktningar, en uppsjö folkmusikföreningar med varierande verksamhet, otaliga spelmanslag, festivaler och spelmansstämmor.

Spelmansförbunden utgör en viktig länk bakåt till spelmansrörelsens rötter och historia, men det är viktigt att vi också hela tiden blickar framåt. Om spelmansförbunden ska stå starkt även i det 21:a århundradet är det mycket som behöver utvecklas. Styrelserna för SSR och landskapsförbunden tar alltid tacksamt emot förslag och idéer från medlemmarna men det är viktigt att inse att man också kan göra saker själv. Det behöver inte vara stort och svårt, har man en grupp som jobbar är det oftast roligt och ganska enkelt. Tillsammans kan vi lyfta spelmansförbunden och folkmusiklivet i Sverige till nya höjder.
//Sven Midgren

Sven Midgren

17 oktober 2011

UPP OCH NEDVÄNT


För några veckor sedan besökte Glädjebussen, ett band från Södra Iran, Sverige. De gjorde ett kort stopp på Musikhögskolan i Stockholm för en förmiddagsworkshop med dans, sång, musik och berättelser. Sjukt intressant. Och rätt omvälvande, då en av snubbarna frågade "Is it hard to play music and dance?" och vi svarade nåt i stil med "Well... it´s not so easy you know, a lot of tunes and trixy things..bla bla.." Varav han kontrade med "So, you don´t get in to jail when you play or dance?"
Tystnad.
Nej. Det gör vi inte. Vi kan få åka dit och kanske underhålla folk som sitter inlåsta. Men vi blir aldrig frihetsberövade för utövande av kultur.
Så enkelt kan ens perspektiv rubbas och vändas upp och ner en vanlig fredag i oktober.

14 oktober 2011

VIDEOTIPS TILL FREDAGSMYSET

Skåningarna är ju hur spexiga som helst. På Facebook har de startat gruppen "ToalettSessions" där folk lägger upp feta jam utspelandes på toaletter. Löööve på hög nivå.
Klicka på bild´n så kommer du till gruppen.


Och här är en folkmusikalisk och något politisk hälsning till Håkan Juholt, signerad Sara och Samantha.

13 oktober 2011

RAPPORT FRÅN LINKÖPINGS FOLKMUSIKGENERAL

Folkbloggen mejlade Johan Trolin, festivalgeneralen för helgens kalas i Linköping, för att få en rapport om hur det nu känns efter avslutad festival.

Såhär efter festivalen är det en massa småsaker som måste fixas, kvarglömda saker som ska skickas runt i landet och såklart en massa ekonomiska efterslängar som jag tack och lov överlämnar till vår kassör att sköta. Hehe. Känslan i kroppen är väl annars att det var en väldigt lyckad festival, det var skönt att få höra det från många av besökarna också, att de gillade den -särskillt som det här var mitt första år i rollen som festivalgeneral. Nu får jag några månaders paus innan vi börjar skissa på nästa års festival, som blir vårt tioårs-jubileum.. Så vi hoppas ju kunna erbjuda en alldeles extra bra festival nästa år såklart. Jag känner mig väldigt nöjd med Kapplek -dansföreställningstävlingen som gick på lördag under dagen, ända sedan jag själv var besökare på festivalen för många år sedan har jag gillat festivalens fokus på dans
och dansföreställningar, och om jag fick drömma så skulle vi utveckla den delen av festivalen ytterligare, hitta bra dansföreställningar och få publiken att upptäcka njutningen i dans på scen. Det är ju en av de svåra sakerna med att ordna folkmusikfestival -att få dit publik som
verkligen vill vara publik, inte bara dansa/spela själva ute i buskarna.

//Johan Trolin

12 oktober 2011

LINKÖPINGS FOLKMUSIKFESTIVAL!

I helgen gick höstens kanske största folkmusikkalas av stapeln- Linköpings Folkmusikfestival. Massvis med folk hade begett sig mot de östgötska slätterna för att under två dagar dansa, spela, lyssna och träffa folk på Folkets Park. Mängdvis med artister och band, kurser och föreställningar proppades in under två kyliga kyliga kyliga oktoberkväll. Fast inomhus var det varmt såklart.

Och så var det naturligtvis Studentspelmanslags-VM! Gotlands Folkhögskola blev de mycket, mycket lyckliga vinnarna. Såhär glada blev dom:


(foto: Kajsa Bovin)

Bildbevis:

Kallt ute, varmt inne.



Mats Edén och Stinnerbomz spelade upp till dans.



Glädjebussen- finaste svänggänget från södra Iran.




Lördagsfika på ett fint café, där cirka 67 procent av festivalens besökare hängde.


Frukostdiskussion.

Folk letar efterfest.



Skenet.

Sonus, hederspristagarna i Studentspelmanslags-VM! Varför de fick hederspriset? Jo, för att de var modiga och manifesterade mot rasism. Deras vals går att lyssna på här!

Skurup- som fick pris för typ tidernas bästa låt. Ärofyllt!

Edéns med Stinnerbomz.



Beata Bermuda.



Ellika, Solo, Rafael, Ami och Håkon.

9 oktober 2011

ISAK BERGSTRÖM OM FÖRESTÄLLNINGEN "SVENSKSÅLD"

Hej på er allihop. Nu ska jag berätta om en helt fantastisk sak jag är med om just nu och något som jag anser angår oss folkkulturutövare i allra högsta grad.

Det hela började i våras med att musikern och kompositören Janne Tavares (som jag inte kände sen tidigare) frågade mig -via facebook så klart- om jag ville vara med i en pjäs som skulle sättas upp den här hösten av Scenkonst Sörmland och som han skulle skriva musiken till. Pjäsen, som skulle göras i kabaréform, handlade om typ svenskhet/raslära/nordisk historiebeskrivning/sverigedemokraterna fick jag veta och förutom de tre skådisarna som redan var fixade behövde de ett dragspel och en fiol till detta. Helt fantastiskt! Hemskt gärna, sa jag då, och snackade med min kära prefekt Susanne Rosenberg på Musikhögskolan där jag studerat sen 2009 och fick bifall till studieuppehåll och så var det bara att köra!

Så, den 15e augusti var det dags för kollationering och ett första möte för alla inblandade, och den 16e sågs vi, musiker, skådisar och regissör i replokalen som skulle bli vår arbetsplats för ca. två månader framöver. Första veckan gick åt dels till att improvisera sceniskt och lära oss hitta varandra på scen och dels till diskussion kring svenskhet, invandring, identitet, historia, migrationspolitik och mycket annat som berör samma ämne. Veckan därpå fortsatte vi diskutera och improvisera delvis, men övergick mer och mer till att gå in i pjäsen och börja jobba med den. Till en början innebar det en hel del rep skådisar och regissör för sig och musiker och kompositör för sig, men efterhand började vi jobbade mer och mer tillsammans med att få ihop text och musik och mot slutet blev det ett riktigt tidsrace för att hinna klart i tid, men så i torsdags, den 6 oktober var det dags för:

PREMIÄR! Hurra!!

Vi överlevde den, fick rungande applåder efteråt, minglade i Eskilstunateaterns foajé med kommunpolitiker, Scenkonst Sörmlandsanställda, alla medverkande i produktionen så klart, samt en del anhöriga. Det bjöds på bubbel och snittar, tack från producent, teaterförening, dramatiker och scenkonstchefen Maria Weisby höll tal och det här tycker jag är något av det häftigaste med alltihop- Maria berättade hur hon en bra bit innan valet förra året gått och funderat mycket över det här med den växande nationalismen och rasismen i Europa senaste åren. Så när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i september så sökte hon upp dramatikern Gertrud Larsson som hon visste hade behandlat ämnet tidigare och bad henne skriva en pjäs som så att säga problematiserar det här, som kan få folk att tänka efter. Och här har vi själva poängen- det är ju inte helt okontroversiellt att som chef för en landstingsfinansierad institution beställa ett verk som är så pass brännande politiskt aktuell, men det behövs, och jag delar verkligen Marias uppfattning att det här är något som angår varenda människa i hela detta avlånga rike och som kommer att påverka vårt framtida samhälle i allra högsta grad! Vi måste reflektera över de här frågorna, försöka förstå vår historia och inse på vilket sätt vi påverkar och påverkas av vårt samhälle och vi måste försöka sprida denna förståelsen till de som befinner sig på andra sidan den ideologiska kartan från oss.

Hur som helst.
Resultatet är en salig blandning av nutid och dåtid, från germanernas seger över romarna år 9 e. Kr., via Skansens grundande och nationalistiska strömningar mot slutet av 1800-talet, via Rasbiologiska institutet i Uppsala, Gunnar och Alva Myrdal och tvångssteriliseringar, till Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, moderna nationaldagsfiranden och mycket annat. I pjäsen så retas och drivs det med, det sjungs och det dansas, och med denna ska vi nu ge oss ut i två månader till Sörmländska bygdegårdar och underhålla och ifrågasätta, med några mindre avvikare till Stockholm. Det ska bli skitkul!!


Så alla ni som läser detta och som har möjlighet: kom hemskt gärna och titta! Det är underhållande, mycket tänkvärt och dessutom fantastiskt lärorikt! Spelschemat hittar här.

Tack för mig!
//Isak Bergström

5 oktober 2011

PILLIMARISK HÖSTMUSIK MED JIDDER



Kanske den finaste låten att ha som oktobersoundtrack. Tack Jidder för det!


ps. tipsa gärna om ny musik som kommer (eller gammal med för den delen).
Det är ju sjukt trevligt! ds.

DET SUPERSVENSKA KAFFET


Hittade denna gamla reklamskylt från 70-talet på en loppis häromdagen. Härlig blond brud i vad jag förmodar en folkdräkt från Värmland.
Snitsigt och kitchigt, och ett härligt exempel på hur svenskhet används för att förstärka en produkts trovärdighet och hur då folkdräkten blir det helylle alibit för att göra det ännu bättre.
För kaffe är ju verkligen en svensk produkt, väldigt folklore. Det sägs att både Gustav Wasa och Lapp Nils var änna riktiga kaffedrickare. SKOJA!

3 oktober 2011

NYTT UTSEENDE

För att fira att hösten äntligen är kommen piffar Folkbloggen upp sig rejält i en ny skrud. Småsaker kommer säkert att ändras, trixas och fixas med de närmsta veckorna, men i stort sett ser ni framtiden framför er. Vad tror ni?
Både header och affisch är skapade av formgivaren Emma Nordung, mycket tack för det!

ETT HELT OKEJ SKÄMT:

"Känd film med John Travolta och Olivia Newton John skall spelas in på nytt, nu i folkdansversion och under titeln "Polka-Grease"."


1 oktober 2011

LEO OCH ÄPPELBO SPELMANSLAG: DET ÄR MÖRKT I HÖSTHORISONTEN

Hej hej!
Horisonten sedd från Äppelbo mörknar! Vår präst och vår kantor har båda överskridit gränsen för tillåten ålder att arbeta vidare inom sina respektive gebit. Jaha ja, kan det betyda något, tänker kanska någon. Men det är inte så enkelt, faktiskt. Sett ur spelmanslagets synvinkel, betyder det en hel del. Vår lilla tätort har inte sin kyrka mitt i byn, bokstavligen, men ändå bildligt! En stor avnämare av vårt utåtriktade speleri har varit just kyrkan med årligen återkommande traditionella evenemang. Det innebär, inte för att skryta men ändå, att vår kassa har fått påfyllning. Varje år. Vad gör vi nu då? En kantor, som likaledes är vår ordförande och som tar sin uppgift på fullaste allvar (som ordförande alltså), ersätts inte inom den kyrkliga organisationen! Däremot får vi en ny präst, som vi ska försöka göra intryck på vid installationshögtiden. Prästen väljer att bosätta sig i Djurås. Åtta mil från Äppelbo. Det är höst. Horisonten mörknar....

Får jag förmedla en något mer upplyftande bild av själva vårt spelmanslag? Tack! Det visar sig vid närmare eftertanke, att spelmanslaget besitter en inte så dålig bredd, kompetensmässigt sett. Vid den avtackningshögtid, som ska avhållas i kyrkan för präst och kantor, ska uppföras mässan "Träd in i dansen". Hela spelmanslaget är engagerat! Men icke som spelmän, nej nej!! Ordföranden dirigerar, en sjunger i kören, en spelar bas i orkestern och de två övriga är dansare. Bredd var ordet! Hur som helst, nu på söndag går det av stapeln. Det ska bli kul! Välkomna att bevista Äppelbo kyrka 2 oktober kl 11!
Ha det så bra!

//Leo