Var roligt att gästblogga här! Det tog några dagar bara att landa i sommaren och komma över i fas sommarmusiker, och hitta skrivtid. Det är en blandning av ledigt och jobb att vara musiker på sommaren. Helt enkelt en annan fas. Stressforskare skulle nog tycka att det är lite märkligt att ledighet kan innebära instudering av finska runosånger samtidigt som man skrapar fönster och tycker att man nu har det lugnt och skönt.
Sjövilda körbarn sjunger på båten Lausanne, Genevesjön med alper runtomkring.
Sommaren började med en helt galet rolig ungdomsfestival för körsångare, SKJF i Lausanne, Schweiz. Gunnar Eriksson och jag åkte dit som workshopledare och skapade ett 15 minuters konsertstycke med 1100 sångare. Musiken baserades på svenska och schweiziska folksånger, en hel del fäbodbaserad musik från båda länder. Tänk kulning här, joddling där. Jag var ganska oviss innan hur det skulle kännas att ha drygt 500 barn och ungdomar i en 2-timmars worskhop, så stora workshops har jag aldrig haft förut, och inte heller med den åldersgruppen. Och så som det är med Gunnars musik så vet jag att det krävs i princip en enda sak, Närvaro i Nuet. Samt mycket mer individuellt ansvar än vad de flesta körsångare är van vid. Hur skulle det gå med språkförbistring och allt? Ja, vi var absolut nöjda med vad vi gjorde och barnens respons, men förstod också att några körledare ansåg att detta inte alls var avsett för barn utan krävde vuxen förståelse för musiken. Jo visst, Gunnars favoritarrangemang är fulla av kluster och annorlunda klanger, musikalisk mimimalism och modern musik. Fast varför skulle det vara svårare för barn att ta sig an? Jag tror absolut att barn har väldigt känsliga musikaliska sinnen och klarar moderna tongångar. Men om man har en kontroversiell musikalisk idé får man stå ut med att möta hårt motstånd från några också. Antingen älskar man det eller så gör man det inte.
Själva konserten i katedralen i Lausanne blev en stark upplevelse. 1100 unga röster sjöng tillsammans och fick katedraltaket att lyfta. Gunnar fick alla dessa barn att improvisera tillsammans, och jag var solist ihop med denna enorma kör. Fantastiskt att uppleva. Många gånger undrar jag och måste nypa mig i armen, vad är det egentligen för fantastiskt äventyr jag befinner mig i? Musiken har den förmågan att ta mig med på de mest osannolika upptäcktsfärder.
Katedralen i Lausanne, SKJF körfestival 4 juni.
Nu i juni gjorde vi på RFoD/Stallet en uppvaktning hos Stockholms Kulturförvaltning samt hos Kulturrådet. Det gäller Stallets framtid samt en del annat, arrangörsfrågor och mångfald i första hand. Som musiker tycker jag det är bra att ta del i dessa samtal och känna vetskapen om att möjligheterna att påverka vår framtid finns för oss. Under en period nu är jag ordförande i RFoD styrelse för att jag vill vidga mina horisonter och för att det går att göra något om man vill. Varför skulle jag annars delta i kulturpolitiksamtal? Dessa samtal fortsätter i höst, och på det hela taget så är det en konstruktiv dialog. Jag är mycket intresserad av fenomenet vinna-vinna just nu och tror att det finns möjligheter att komma fram till lösningar där alla parter känner sig helt överens och nöjda med utvecklingen. Men det krävs enormt stort mod att vara både lyhörd och modig, lyssna in den andre och också stå för sina egna synpunkter. Det är inte att vara snäll bara, utan att ärligt söka det nya, en lösning som är bättre än ditt sätt, än mitt sätt, utan ett tredje alternativ.
Stockholms Stad har nyligen beslutat att halvera och sen dra in stödet till Stallet, och det är allvarliga saker när sånt händer. Stora delar av folk- och världsmusiksverige har utryckt sin bestörtning över att Stallet på detta sätt riskerar att förminskas eller på sikt försvinna. Ja, det är verkligen inte en utveckling vi tror ligger i tiden, tvärtom skulle vi på RFoD vilja se att nya och andra "Stallet" blommade upp på andra orter också. Och då måste Stallet i Stockholm få finnas där som ett nav för kunskap och konstnärlig utveckling. Antalet yrkesutövande folk- och världsmusiker ökar stadigt, och publiken likaså. Så vi behöver dessa scener, och just scener i detta format. Och jag tror att alla parter i detta har vinster att göra på att vi utvecklar Stallet framåt. Det är dock en intressant väg att gå när kulturstöden i Stockholm nu förändras och vår verksamhet ska matchas mot nya stödformer. Jag beundrar verkligen personalen på Stallet som just nu står i förändringens vindar och samtidigt ska sköta den dagliga ruljansen på en scen med så många programpunkter. Heja heja!
Jorå, och här sitter jag nu i midsommartid och njuter av blommor, fåglar, tystnaden, skogen i Enviken. Så tyst är det inte jämt, både folkmusik och rock n roll ska det bli här i veckan. Jag har en paus här innan sommarens turnéer drar igång. Närvaro i nuet, det är vad jag vill göra just nu. Såväl i musiken som i livet.
Närvaro i nuet.
Önskar er alla en härlig midsommar!
//Eva Rune
(Vill du ha mer Eva? Kolla då in hennes fina blogg! )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar