Maria Johansdotter
En berättarföreställning om en transexuell spelman i 1700-talets Stockholm
Nyckelharpspelaren Maria Johansdotter levde sitt liv som Magnus Johansson i Karl XII:s Sverige. Med sitt virtuosa spel och vackra anlete sätter han sin omgivning i brand. Det är ett liv med många fester och Magnus har flera förhållanden med pigor samtidigt som det går rykten om att Magnus är både man och kvinna. Prästen anställer Magnus för att leda sången i Lovö kyrka. Magnus förälskar sig i Anna Andersdotter och de planerar att gifta sig. Men de lever på lånad tid och när prästen får reda på sanningen om Magnus biologiska kön grips han av en helig vrede och gillrar en diabolisk fälla. Äventyret kantas av hedersvåld, Annas självmordsförsök och en dödlig vänskap med hennes bror.
Föreställningen bygger på tre rättegångsprotokoll från 1705 och 1706 där Magnus/Maria dömdes för sin förbjudna kärlek Anna till 14 dagars fängelse på vatten och bröd. I en tid då fyra veckor var liktydigt med döden i ett Stockholmsfängelse.
När vi bestämde oss för att göra en föreställning om genusfrågor och normer med Magnus/Maria som huvudkaraktär hade vi ännu inte läst protokollen från rättegångarna mot Magnus/Maria. Men vi tänkte att om det skulle visa sig att sanningen om Magnus/Maria inte var tillräckligt dramatisk kunde vi alltid fylla på med klassisk dramatik själva. Men till vår stora glädje innehöll rättegångsprotokollen både ett utförlig anförande där Magnus/Maria berättar om hur han ser på sig själv och sin sexualitet och dessutom ett antal mycket dramatiska händelser som leder fram till att Magnus/Marias biologiska kön avslöjas. Det gjorde att vi med kunde skriva ett väldigt dramatiskt manus som ligger mycket nära sanningen om Magnus/Maria. Föreställningen lyfter fram en del ur vår historia som vi upplever är osynliggjort av rådande patrialkala- och heteronormativa strukturer i vår kultur. Magnus/Maria är givetvis bara en av ett okänt mörkertal av transpersoner från tiden före industrialismen men det är ju oftast bara de som förekommer i rättegångsprotokoll som vi känner till idag.
//Anders Peev och Musikteater Unna
Nyckelharpspelaren Maria Johansdotter levde sitt liv som Magnus Johansson i Karl XII:s Sverige. Med sitt virtuosa spel och vackra anlete sätter han sin omgivning i brand. Det är ett liv med många fester och Magnus har flera förhållanden med pigor samtidigt som det går rykten om att Magnus är både man och kvinna. Prästen anställer Magnus för att leda sången i Lovö kyrka. Magnus förälskar sig i Anna Andersdotter och de planerar att gifta sig. Men de lever på lånad tid och när prästen får reda på sanningen om Magnus biologiska kön grips han av en helig vrede och gillrar en diabolisk fälla. Äventyret kantas av hedersvåld, Annas självmordsförsök och en dödlig vänskap med hennes bror.
Föreställningen bygger på tre rättegångsprotokoll från 1705 och 1706 där Magnus/Maria dömdes för sin förbjudna kärlek Anna till 14 dagars fängelse på vatten och bröd. I en tid då fyra veckor var liktydigt med döden i ett Stockholmsfängelse.
När vi bestämde oss för att göra en föreställning om genusfrågor och normer med Magnus/Maria som huvudkaraktär hade vi ännu inte läst protokollen från rättegångarna mot Magnus/Maria. Men vi tänkte att om det skulle visa sig att sanningen om Magnus/Maria inte var tillräckligt dramatisk kunde vi alltid fylla på med klassisk dramatik själva. Men till vår stora glädje innehöll rättegångsprotokollen både ett utförlig anförande där Magnus/Maria berättar om hur han ser på sig själv och sin sexualitet och dessutom ett antal mycket dramatiska händelser som leder fram till att Magnus/Marias biologiska kön avslöjas. Det gjorde att vi med kunde skriva ett väldigt dramatiskt manus som ligger mycket nära sanningen om Magnus/Maria. Föreställningen lyfter fram en del ur vår historia som vi upplever är osynliggjort av rådande patrialkala- och heteronormativa strukturer i vår kultur. Magnus/Maria är givetvis bara en av ett okänt mörkertal av transpersoner från tiden före industrialismen men det är ju oftast bara de som förekommer i rättegångsprotokoll som vi känner till idag.
//Anders Peev och Musikteater Unna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar