VAD ÄR FOLKMUSIK?

För någon månad sedan skrev jag en hemtenta på frågorna Vad är folkmusik? Vad tycker du? Vad har andra tyckt? Problematisera uttrycket!
Frågeställningarna är sjukt intressanta att diskutera kring, så jag langar helt enkelt upp den här på bloggen och undrar naturligtvis hur ni skulle svarat på dessa frågor?

Jag tänkte i denna text försöka diskutera kring ordet folkmusik och dess betydelse för folkkulturen idag.

Begreppet folkmusik myntades av Johan Gottfried Herder runt slutet av 1700-talet. Han var barn av sin tid, en tid då nationsgränser förstärktes av idéen om en medfödd ”folksjäl”. I begreppet folksjäl blev kulturella uttrycksformer och symboler viktiga byggstenar, och således kom musik som använts som arbetsmusik, dansmusik eller underhållningsmusik sammanklumpas och bli till Folkmusik. Alltså en skapad etikett för att förstärka ett lands samhörighet.
Att skapa etiketten folkmusik är kontroversiellt. Å ena sidan förstår alla vad det innefattar, det är en genre och visar på varje lands unika tonspråk. Fördel. Men, begreppet är laddat. När vi skapar fack för saker som är vana att leva sitt egna liv, är det lätt att det känns snävt. Sverige har haft en konstant invandring, människor flyttar dit arbete/föda finns och så är det än idag. Så- med ett land som under hela sin historia haft kulturellt inflytande från hitflyttade människor, känns det svårt att tala om en slags ”svensk” folksjäl. Landet och dess kultur påverkas av de som lever och verkar här. Lika så folkmusiken.
Herders myntade folkmusikbegrepp har en viss statiskhet i sig som utesluter många saker som egentligen borde passa in.
Folkmusiken idag skapas av människor med olika bakgrund- såväl geografisk som kulturell. I folkmusiken lägger vi en oerhörd vikt i vårt geografiska ursprung. Jag förväntas hitta och högt värdera min geografiska koppling, och jag tänker att detta är ett arv sen Herder som idag är problematiskt då den geografiska tillhörigheten inte är den enda som är av vikt när jag skapar.
Jag tycker att bilden av våra kulturer som mosaik är talande, som Lundberg använder som metafor. Våra olika kulturer är som udda stenar som sätts ihop i ett enat mönster. Varje invandrad grupp har en egen specifik och avgränsad kultur, och i mosaikbilden blir skillnaderna det viktiga- stenarna får inte smälta in i varandra. Detta synsätt skapar polariseringar och ett behov av att befästa kulturella yttre gränser- särarter. Jag är svensk/ickesvensk, fotbollshuligan/fotbollshatare eller storstadsmänniska/lantis- det blir statiska identiteter/kulturell etikettering som blir svåra att förändra. Därav skapas också en tydlig norm över vad som är svensk kultur, menar Dan Lundberg.
Jag tror att mosaikbilden är farlig för det kulturella livet. Om vi genom historien hade haft ett mosaiktänk, hade vi förmodligen fortfarande stått med vikingahorn på huvudet och tillkallat diverse olika asagudar. Blandning och inflytandet är nödvändigt för ett utvecklande av kulturen.
Så vart vill jag komma? Kanske att folkmusiken sitter inne på flera identiteter till exempel a) en subkultur utan något nationsuppdrag utan mer som social funktion b) Den är en del av den Svenska identiteten, där musiken illustrerar ett gammalt Sverige, vanligt i till exempel film och tv. c) Den historiebärande identiteten, som för mig som utövare blir en röd tråd bakåt och framåt i tiden.
Jag tror att det är viktigt att vi låter folkmusiken få vandra fritt mellan identiteter. Vara lite queer. Med flera identiteter kommer vi att vidga begreppet och genren grymt mycket, något som för mig känns relevant och viktigt.

Journalisten Jan Gradwall skriver i en artikel om The Refreshments och menar att det är folkmusik, något förmodligen få andra skulle göra. Att använda begreppet ”folk” innebär att man automatiskt ser folket som en enad grupp, med gemensamma intressen, värderingar och historia. Och det var nog det som kanske Herder och hans kamrater försökte skapa där under 1800-talet – den gemensamma berättelsen. Men här måste vi se till avsändaren- när någon skriver historia tillika skapar nationssymboler så sker ett ständigt urval av information. Vad kommer inte med i historien? Vilka berättelser, människor och fenomen kom inte med i berättelsen om nationens historia? Som Lundberg menar i boken, så borde egentligen dansbandsmusiken idag ses som folkmusik, men icke sa nicke. Den är något annat. Så det talar för sig självt- det finns inget homogent Sverige, hur mycket vi än försöker skapa det. Därav går det inte att kalla något för folkets musik, då den samlade gruppen inte går att hitta.

1996 skriver Dan Lundberg att vi är tillbaka i en ordning sim fanns under 1700-talet där folkmusiken är fri från nationella konnotationer. Femton år senare vill jag påstå att vi fortfarande är fast i genreindelningen och etiketten ”folk”. Hade vi varit tillbaka till 1700-talets syn på det, hade det varit mycket svårare för nationalistiska krafter att utnyttja den traditionella musiken och symbolerna. Men jag tror och hoppas att vi är på väg mot det som Lundberg spådde 1996.

Källor:

Folkmusik i Sverige, Dan Lundberg och Gunnar Ternhag (2:a rev. Upplaga 1995)
Nationalencyklopedin

//Sara P