5 september 2011

PROFESSOR OHLANDERS BERÄTTAR DJUPGÅENDE OM FROM-OLLE


Kära Världen!
Dagen till ära ska vi ta och fördjupa oss i det hälsingska kulturarvet. Vi ska ge oss in på mannen, myten och legenden From Olle, Järvsös stolthet.
Jag som är en av de få nu levande storspelmän som haft en personlig relation med From Olle tänker nu dela med mig av mina nära möten och spelupplevelser med denna stilbildande storspelman.
Jag börjar med ett lite formellare utdrag från wikipedia:

'From-Olle, eller Olof Jonsson From (1796-1876), torpare och son till en indelt soldat vid Järvsö kompani (Hälsinge regemente), var en legendarisk stor-spelman från Järvsö i Hälsingland. Olle ingick tillsammans med sina samtida Lapp-Nils i Jämtland, Spel-Gulle i Medelpad och Pekkos Per i Dalarna och Professor Ohlanders (mig själv då) som de fem främsta spelmännen i mellersta Sverige under första hälften av 1800-talet. Bland Olles många elever kan nämnas Järvsöspelmännen Lill-Hans (Hans Hansson, 1823-1887), Lif-Ante (Anders Hansson Lif, 1829-1905), Flinka Johane (Johan Johansson Flink, 1827-1905) och Lappmyrgubben (Pehr Pehrsson, 1839-1913). Jönsagubben (Olof Jonsson, 1816-1899) i Undersvik, var också en känd elev.

Ja, Olle var sannerligen en stor man och spelman. Han var uppbokad som mingelmusikant på bröllop varje dag från maj till november.
Han började sin karriär som herdegosse på fäbovallar runt om i Hälsingland men det yrkesvalet fick ett abrupt slut då svensk lag förbjöd män från att jobba med djurskötsel. Det cirkulerade flera rykten och mången man stenades till döds då mistankar om tidelag fanns. Efter den reformen fick kvinnorna ta över vallarbetet och Olle fick söka arbete på annat håll. ( Innan vi fortsätter vill jag bara dementera alla rykten om att Olle skulle ha satt på en giraff. Det är bara lögn och våghalsiga påhopp. Han hade dock ihop det med en kvinna från byn med en gnuliknade uppsyn.) På så sätt hittade Olle in i musikens lukrativa värld. Han började ta lektioner av mig och var både snabb och lätt lärd så det dröjde inte länge innan vi började turnera ihop. Jag har många glada minnen från den tiden, som den gången då Olle ramlade in i en höskulle med Lill-Babs och blev liggande där i sju dagar. Ja, vi var ju nära på att missa en bröllopsspelning men då kom jag på den eminenta iden att flytta hela bröllopet med gäster och allt till logen. Vi stack bara in fiolen där i höstacken så sekunderade Olle och prästen vigde samman paret mitt på loggolvet. En sjujäklans fest blev det sen också. Glada tider, det vill jag då säga.

Ett annat roligt minne som jag fick dela med Olle var vid invigningen av Järvsö kyrka. Församlingen hade ordnat det så fint med bandklippning, godisregn och ponnyridning för barnen. Vi Järvösbor är ju stolta och måna om att synas så enligt ritningarna skulle kyrkan vara Sveriges största landsortskyrka men för att vara på den säkra sidan så skulle vi där under invigningens uppståndelse mäta kyrkan. Olle hade fått själva mätuppdraget då han i spagat (från ben till ben) var exat två meter. Ja, det fanns ju inte så bra mätredskap på den tiden så man fick ta till lite pirmetiva mätmetoder. Det som försvårade hela saken var dock att Olle och jag samtidigt var bokade som spelmän. Så Olle fick göra utfall i spagat och skrika ut metertalet han var på samtidigt som han spelade häxritten på fiol med mig bredvid på andrastämman. Hela församlingen följde med i tåget och de yngsta travade efter på ponnys. Ja, det var sannerligen en syn att se! Men kyrkan var störst och invigningen blev en succé.
Jag skulle kunna fortsätta med fler fantastiska minnen men jag sätter punkt här och avslutar med att säga att Järvsös musikliv inte är det samma sen From Olle gick bort.
Tack och varsågod!

/Professor Ohlanders

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt att få höra lite insider info från en som var med.

Anonym sa...

Blev lill-Babs också kvar i höskullen?

Skicka en kommentar