Phew! Vilken intensiv dag! Trots den gudomliga sovmorgon vi välsignades med var denna dag som ett femtiotusenmeterslopp. Glitterspray hit och scenkläder dit, det är inte lätt att vara stjärna!
Dagens stora mål var det öppna genrepet. När klockan äntligen blev sju (den kändes som sju flera gånger) öppnade vi dörrarna och in kom kanske tio pers. Och det är ju bra, för då kommer resten till premiären! Precis när alla gick runt och kände att YES, det där gick SKITBRA! så var det dags för kritik. Det eviga ropet är att vi ska tala tydligt och högt, annars hör inte de gamla tanterna högst uppe på läktaren. Jag minns faktiskt inte allt Sofia och ljudljuskillarna, men jag ska inte sparka på lamporna i alla fall.
Dagens stora mål var det öppna genrepet. När klockan äntligen blev sju (den kändes som sju flera gånger) öppnade vi dörrarna och in kom kanske tio pers. Och det är ju bra, för då kommer resten till premiären! Precis när alla gick runt och kände att YES, det där gick SKITBRA! så var det dags för kritik. Det eviga ropet är att vi ska tala tydligt och högt, annars hör inte de gamla tanterna högst uppe på läktaren. Jag minns faktiskt inte allt Sofia och ljudljuskillarna, men jag ska inte sparka på lamporna i alla fall.
Det ska bli så roligt på premiären. Det blir en sådan obegriplig skillnad när det kommer publik! Energin stegrar, man känner sig viktig och snygg, och man svettas typ tio gånger så mycket som när man repar.
Trött och lycklig ska jag nu retirera till Helsingegården, där kvällens höjdpunkt väntar - fika!
Länge leve Låtverkstan!
Molly Andersson
Man ska ta det lugnt när man kan!
Här peppar vi inför genrepet!
Glada Låtverkstingar efter genrepet!
Där är jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar