25 januari 2012

SVENSKT VISARKV I INTRESSANT FORSKNINGSPROJEKT

Karin Eriksson, doktorand vid musikvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet, har från och med januari börjat doktorera om Zornmärket (alltså det officiella namnet för riksspelmanstjohejset).
Titeln på forskningen är "Zornmärket och dess ideologiska betydelse för traditionell musik i Sverige åren 1980–2010".

På Svenskt Visarkivs hemsida beskrivs projektet med följande ord:

Vad innebär det egentligen att vara riksspelman? Och vem kan bli det? Vad symboliserar och står Zornmärket för – nu som då? Zornmärkets betydelse, roll och funktion som spelmans­märke inom s.k. svensk folkmusik­tradition har flitigt diskuterats sedan märkes­uppspelningarna inrättades år 1933 av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur (idag Svenska folkdansringen). Märket hade ursprungligen framställts av konstnären Anders Zorn i en tid präglad av national­romantiska idéströmningar och delades ut som minne till deltagarna i samband med den nationella riksspelmans­stämman på Skansen i Stockholm år 1910. År 1933 blev märket istället ett förtjänst­märke i valörerna brons, silver och guld. Märkes­uppspelningarna lockar ett hundratal folkmusik­utövare varje år att inför den s.k. Zornjuryn, enskilt bli granskade och bedömda utifrån musikalisk skicklighet och traditions­medvetenhet om olika lokala och regionala folkmusikaliska stilar inom Sverige. Märket är idag väl känt både inom och utom spelmans­kretsar och är starkt laddat med prestige och status.

Projektet syftar till att söka fördjupa kunskapen om den svenska folkmusikens förändrings­processer från slutet av 1970-talet och fram till idag med särskilt fokus på ideologiska ställningstaganden när det gäller synen på och konstruerandet av tradition. Genom ett antal fallstudier knutna till Zornmärket och Zornmärkes­uppspelningarnas verksamhet söker projektet belysa de ideologier som är förbundna med verksamheten och därmed också synliggöra de bärande diskurser kring traditionell musik i Sverige, som dominerat samtalet inom folkmusik­kretsar under de senaste 30 åren.

Utifrån olika samlingar vid Visarkivet, inspelade debatter, klingande uppspelningar, intervju­material och observationer kartläggs verksamheten. Vilka ämnen har väckt debatt kring Zornmärket under olika tidsperioder? Hur gestaltar sig uppfattningar om det "lokala", "regionala", "nationella" respektive "internationella" i samtalet? Hur definieras det "svenska" i spelmans­traditionen? Vad innebär ett traditions­bevarande sätt och hur förhåller man sig till urvals­processer, kanonisering och förnyelse? Vilken repertoar och vilka instrument är acceptabla att spela upp på och varför? Påverkar detta i sin tur den övriga folkmusik­miljön, och på vilket vis?

Folkbloggen väntar med spänning på resultatet av alla dessa sjukt intressanta frågeställningar!

1 kommentar:

Anonym sa...

ÄNTLIGEN!!!!

Skicka en kommentar