28 januari 2012

PETER AHBLOM REFLEKTAR EN SMULA ÖVER GALAN

Kan man tävla i musik?
Kan man tävla i FOLKMUSIK?
BÖR man tävla i folkmusik?
Saker man absolut kan fråga sig. Saker som man också milt småleende kan ta lätta små kliv över och lämna därhän. Man FÅR det. Särskilt om man jobbar med den tredje upplagan av folk- och världsmusikgalan.
Nu är det ju inte olympiska spelen eller finalen i Champions league vi talar om. Det är inte Mohammad Ali och Mike Tyson vi ser framför oss när vi funderar på om Björn Ståbi eller Jelena Jakubovitch ska bli årets traditionsbärare.
Men spännande kan det bli lika fullt.
Spänningen är lite kul. Spänningen skapar synlighet och genererar uppmärksamhet och det är något som den här genren inte direkt är så van vid. Det är så att vi nästan skäms ibland för att vi syns. Och sticker ut. Och för att vi ska roa oss med att välja en spelman före en annan. ”Det skulle vara övermaga för mej att stå här och yvas” som en gammal chef sade till mig en gång. Han kunde ha hetat Jante.
Nu väljer vi ut åtta som vi vill hylla med gyllene statyetter och applåder från scen. Åtta av kanske flera hundra som föräldrar, barn, spelkompisar, landsmän, fans och vänner föreslagit. Orättvist javisst. Omöjlig uppgift, oh yes. Men de här åtta statyetterna gör nytta för alla de föreslagna. Oavsett vem som håller i dem. Nästa år kanske någon har övat lite mer. Gjort en ännu bättre platta. Nästa år kanske någon hört galan på radio och beslutar sig för att gå på en stämma eller börja spela djembe. Nästa år kanske en arrangör inspirerats att boka ytterligare några artister till sin konsertlokal. Eller kanske dra igång en egen festival.
Statyetterna glimmar som guld och gnistor slår ned över hela folk- och världsmusikgenren.
Gå in på gala.se och lägg dina egna förslag till pristagare. Gör gnistregnet större.
Klart man inte kan tävla i musik. Men man kan låtsas och ha väldigt trevligt under tiden. Kom till Malmö i mars och dansa i gnistregnet!


//Peter Ahlbom, galasamordnare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar