Nedanstående rapport kom just inskickad från KnappBritta Eriksson i spelmanslaget Kärlekskollektivet. Folkbloggen tackar och bockar för denna fina återberättelse!
I Slottsskogen i Göteborg bor både kor och getter i en litet hägn så att snoriga stadsungarna kan gå dit med sin dagisgrupp för och titta på riktiga djur. Man kan undra hur dessa kreatur reagerade när ett tiotal kursdeltagare i mitten av maj gick ut på berget vid Botaniska trädgården för att under ledning av Maria Röjås kula och locka. Göteborg är idealiskt för kulning eftersom det är så bergigt eller som en deltagare uttrycker det; Man måste kunna kula om man bor bland berg! Vilken tur de göteborgska getabockarna då har att Malungs folkhögskola kan bistå med ambulerande kursledare så att även stadsdjur får höra lockrop över bergen. Jag anslöt mig till de hugade kursarna för att få lyssna till vallåtar och för en stund sluta ögonen och drömma mig bort till djupa skogar, lång från måsskrik och spårvagnsgnissel. Kursen var ett samarbete mellan Malungs folkhögskola och Spelmanslaget Kärlekskollektivet. Under helgen blandades teori med praktik och inte minst en hel del fika. Armbrytning som metod för att frambringa den kraft som kulning kräver eller ”kuddtricket” är några av alla knep som Maria lärt ut under helgen.
Under söndagsförmiddagen fick deltagarna blandade reaktioner (främst positiva) från flanörer som tydligen inte var vana vid att höra improviserade toner eka över sjön där de brukar ta sin helgpromenad. Så varför går man en kurs i kulning om man bor i Göteborg? Även om kulandet på de flesta håll har tappat sin praktiska funktion så har det fortfarande ett estetiskt värde och varför inte skapa nya användningsområden för denna ädla konst? Kan man inte busvissla fungerar det ju att kula istället! Och framför allt är det kul att kula!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar